Baltiska kedjan - 35
Idag är det exakt 35 år sedan metoden “hand-i-hand för fred” visade sig vara framgångsrik och vände en kritisk politisk situation till en fredlig utveckling. Den 23 augusti 1989 kl 19.00 gick cirka två miljoner invånare i Sovjetunionen ut och bildade en mänsklig kedja från Tallinn genom Riga till Vilnius. Den kom att kallas den baltiska kedjan och var början till slutet av mer än 40 års sovjetisk ockupation av de tre baltiska länderna.
Datumet är viktigt. Det var 50 år tidigare, den 23 augusti 1939, som två utrikesministrar avgjorde Baltikums öde i Moskva. De båda makterna, Sovjetunionen och Nazityskland undertecknade då ett avtal om att inte angripa varandra. I ett hemligt tilläggsprotokoll till avtalet delade man Europa mellan sig. Den kallas Molotov-Ribbentrop-pakten efter namnen på utrikesministrarana: Sovjetunionens Vyacheslav Molotov och Tysklands Joachim von Ribbentrop.
Sovjetunionen ockuperade avtalsenligt Baltikum, men tyskarna bröt mot avtalet och tog Baltikum från Sovjetunionen. Sovjetiska trupper tog sedan tillbaka det de förlorat och 1944 blev de baltiska staterna åter en del av det sovjetiska imperiet.
När Europa firade freden efter det andra världskriget i maj 1945 hade de här länderna för lång tid framöver förlorat sin självständighet och underkastats en brutal och totalitär regim. Sovjetunionen förnekade i decennier den hemliga paktens existens och hävdade att de baltiska staterna frivilligt anslutit sig. Men 1989 hade Sovjetunionen börjat vackla i sina grundvalar.
Ingen vet med säkerhet exakt hur många som deltog i demonstrationen, men sant är att man gick man ur huse – enligt uppgifter från nyhetsbyrån Reuters deltog 700 000 personer i Estland, 500 000 i Lettland och 1 000 000 i Litauen. Solidaritetmöten hölls på en mängd platser runtom i världen, bland andra i Stockholm, Berlin, Leningrad, Moskva, Melbourne, Tbilisi och Toronto.
Redan tidigare hade demonstrationer förekommit på det här datumet. Både 1987 och 1988 hölls demonstrationer i Vilnius, Riga och Tallinn, där flera tusen personer deltog i varje, med blodiga sammandrabbningar och hundratals gripna.
Men den baltiska kedjan blev så stor att det var svårt att slå ner. Demonstrationen uppmärksammades brett i internationell media och blev en språngbräda också för andra länders kamp för självständighet och demokrati. Den bekräftade och förenade människor i deras längtan efter självständighet, frihet och demokrati. Känslan av brödraskap och ett gemensamt syfte blev senare en viktig faktor för återupprättandet av de baltiska staternas självständighet.
Bildkällor:
"Baltic Way in Moteris magazine" by L. Vasauskas is licensed under CC BY-SA 4.0.
"Baltic Way in Latvia near Krekava" by Uldis Pinka is licensed under CC BY-SA 4.0.
"Baltic Way in Latvia between Cēsis and Valmiera" by Laimonis Stīpnieks is licensed under CC BY-SA 4.0.